.mosiga ögon.

När man har gråtit en hel morgon så får man så mosiga ögon. jag förstår inte varför det ska hänga i så länge. Jag som inte vill visa att jag tjutit som en gris. Haha, men skönt var det. Gick ut med hundarna och satt mig i hundrastgården och vråltjöt, haha...undrar om någon på Gigantprint såg mig? Då måste dom ha undrat vad det var för psykfall som satt utanför och ylade som en varg.

Jag fick sällskap nu på kvällen av Bee. Det var trevligt. Elvira ÄSLKAR sin moster, verkligen älskar! Bara man nämner hennes namn så skiner hon upp som en sol. Det är bra. Jag fick mig lite avlastning plus gott sällskap. Danke schön!

Bobo har kommit hem från jobbet nu. Det är skönt. Jag gillar inte att vara själv (alltså utan vuxet sällskap) Jag blir så lätt uttråkad, och då börjar jag tänka massor. Usch. Så nu när Bobo äntligen är hemma ska jag nog passa på att umgås lite.

Imorgon blir det en tripp till lkpg. Jag ser inte fram emot det speiellt mycket. Men det är lika bra att få det avklarat. Ska nog vara hård den här gånge. Jag är jämt så mesig annars och bara håller med. hade jag haft lite stake hade jag fått den där uppsatsen framlagd för länge sen. Men staken lyckas jag jämt lämna hemma när jag ska till universitetet. Hah jag har en lite anekdot där som jag måste berätta om.
En gång under min utbildning gick det en helt sanslöst trög människa på samma kurs som jag. Alla avskydde henne och det gjorde även jag. Tills en dag då jag märkte att de andra gaddade ihop sig och mobbade ut henne i klassrummet. Det var verkligen alla mot en och jag hatar sånt. Så då försäkte jag ta fram staken och visa dom andra hur otoligt tröga dom var. Det slutade med att jag satt där illröd i ansiktet med gråten i halsen och sa med pipig röst att "man kan faktiskt inte bete sig som ni gör mot en person...ehhh...*gulp*" osv. Jag tror att dom andra skämdes åt mig och jag själv ångrade mig bittert! Efter det har staken stannat hemma......

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0